Denna studie undersöker en it-organisation som idag är organiserad som en aktivitetsbaserad arbetsplats. De två forskningsfrågor som lett den empiriska undersökningen är; ?Bidrar den aktivitetsbaserade arbetsplatsen till en flexibel organisation?? och ?Hur upplever cheferna i den studerade it-organisationen att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen påverkar deras arbetsförhållanden och förmåga att sätta gränser i det dagliga arbetet?? Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen visar sig utifrån numerisk och funktionell flexibilitet bidra till en flexibel organisation. Vidare visar resultatet att cheferna på det Aktivitetsbaserade kontoret saknar socialt stöd som ett resultat av att arbeta på detta sätt och även att det blivit svårare att sätta gränser i arbetet. Denna studie bidrar till forskningen på området aktivitetsbaserade arbetsplatser och hur det är för chefer att arbeta på dessa.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur kommunikatörer upplever att internkommunikationen på aktivitetsbaserade arbetsplatser fungerar. Fokus för den här studien var att belysa kommunikatörens roll och syn på kommunikation på aktivitetsbaserade arbetsplatser.Teori: Studien utgår från en meningsskapande syn på kommunikation och ett tolkande perspektiv på organisationer när det gäller den muntliga kommunikationen. När det gäller digital kommunikation har utgångspunkten varit Bayms teorier om synkron och asynkron kommunikation. Vid tolkning av möbler och inredning som kommunikation har utgångspunkten i huvudsak varit teori om instrumentell, estetisk och symbolisk design.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa telefonintervjuer. Respondenterna var kommunikatörer på sju aktivitetsbaserade arbetsplatser och en på cellkontor.

Forskning har visat att vilken typ av kontorsmiljö ett företag har påverkar medarbetarnas välmående och arbetstillfredsställelse. Det har även påvisats ett samband mellan arbetstillfredsställelse och de anställdas produktivitet. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur införandet av ett aktivitetsbaserat kontor kan upplevas av de berörda medarbetarna och hur de upplever att deras arbetssätt, arbetstillfredsställelse och produktivitet förändrats. I Aktivitetsbaserade kontor är alla arbetsplatser gemensamma och medarbetarna väljer arbetsplats beroende på typ av arbetsuppgift. Studien är utförd på ett stort industriföretag i Västsverige som infört aktivitetsbaserat arbetssätt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefers ledarskap praktiseras och karaktäriseras i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Genom att intervjua chefer som övergått till att arbeta i Aktivitetsbaserade kontor visade resultatet att kontorets utformning ställer nya krav på chefer att leda medarbetarna jämfört med tidigare kontorslösning. Kontorets design har lett till att medarbetarnas synlighet i relation till chefen minskat medan medarbetarnas individuella ansvarstagande ökat. Cheferna upplever en minskad kontroll i relation till medarbetarna som lett till att cheferna behövt anpassa sitt ledarskap för att minska distansen och bidra till ökad interaktion. Lyhördhet och tillgänglighet visade sig vara viktiga egenskaper för att bidra till ett gott ledarskapför medarbetarna.

Alneskolans slöjdlärare Sara Edström anser att deras trä- och metallslöjdssal upplevs som trång, är oändamålsenlig och har brister utifrån de gällande arbetsmiljökraven.Syftet med denna rapport är att slöjdläraren ska få ett underlag som visar hur slöjdsalen kan utformas för att bli effektivare, trevligare och uppfylla gällande lagar och rekommendationer. Underlaget som kom att innehålla en planritning, rivningsritning, rumsbeskrivning och en kostnadsberäkning, ska sedan användas för att få till en verklig förändring av slöjdsalens utformning.Utformningen grundades på boverkets byggregler, arbetsmiljöverkets rekommendationer och slöjdlärarens anvisningar.Resultatet visade att slöjdsalen kan utformas så att den blir mer effektiv, trevligare och säkrare. Till en kostnad av 125 000 kr kan lokalen utformas så att den uppfyller alla regler och rekommendationer samt de flesta av anvisningarna som angivits. .

Partnering is a collaboration method where the contractor and the client work together, based on a mutual trust towards each other and with a common goal for the project. The method originates from the United States where it was early adapted by the U.S. Army Corps of Engineers. It later spread internationally where the United Kingdom and Denmark were early in Europe to see the potential with partnering, to help aid with the issues they were having where construction projects kept running late, going over budget and lacked in quality. By using partnering you can achieve a shorter building time, improved work relationships and enhanced efficiency and cost effectiveness.

Mitt arbete innefattar en "Urban building" med bostadsrätter och kontor där utgångspunkten har varit cykeln då jag ansett den vara det mest stadsmässiga elementet. Placeringen för byggnaden är Hornsbruksgatan på Södermalm där det med projektet blir till 130 nya bostäder och 1200 kvm kontor som är väl anpassade för cykling såväl som cyklister..

Studien behandlar utformningen av Videum AB:s nya kontor, reception och entréhall somkommer att vara en del av ett framtida kontorshotell vid Videum Science Park i Växjö. Måletmed studien är att ta fram en förslagsritning och visualiseringsbilder på ett kontor åt Videumspersonal, samt en funktionell reception.Fyra huvudtyper av kontorsformer lyfts fram i studien; öppet kontorslandskap, cellkontor,delade kontorsrum samt flexibla kontor. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Videumspersonal för att få en bild av vad de har för åsikter om sitt nuvarande kontor och receptionsamt en framtida utformning. Genom en balans av de påverkande faktorerna teori,personalens åsikter och utformarnas kunskaper har ett förslag tagits fram.Resultatet visar ritningar, visualiseringar samt förklaringar över det nya optimala förslagetför Videum AB..

Vilken kontorsutformning som ger störst arbetstillfredsställelse har länge varit av intresse inom miljöpsykologi. Med syfte att undersöka personlighetens samverkan med arbetstillfredsställelse i enskilda kontor och kontorslandskap genomfördes en enkätundersökning.  Denna genomfördes på två olika kontor inom samma statliga myndighet, en med enskilda kontor (n=74) och en med kontorslandskap (n=52). Personlighet testades genom Big Five Inventory och arbetstillfredsställelsen genom egenkonstruerade frågor. Fokus när personlighet undersöktes var dimensionen utåtriktning. Sammanfattat visar resultatet på en hög arbetstillfredsställelse samt att trivseln var högre i enskilda kontor jämfört med kontorslandskap.

Kandidatprojekt Kontor och Bostäder vid Hornsbruksgatan. Att i en intressant kontext, vid både stad och park skapa en levande miljö där de olika nivåerna nyttjas för att skapa nya stadsmiljöer. Ett blandat program, bestående av bostäder, kontor och kommersiell verksamhet, som normalt är ganska slutet öppnas upp för allmänheten och disponeras i förhållande till grad av offentlighet..

Bakgrund: I slutet av 1980-talet slog de aktivitetsbaserade tankegångarna igenom, i form av ABC-kalkylering. Dock visade sig metoden vara komplex att använda i praktiken och därför introducerades tankegångar kring att istället använda den aktivitetsbaserade informationen i styrningssyften, ABM. Trots detta är det ABC som har fått störst genomslag i svensk tillverkningsindustri.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om svenska företag använder sig av ABM och i så fall hur de använder ABM. Dessutom är syftet att studera hur sambandet mellan ABM och ABC ser ut för att utröna om det föreligger något beroende dem emellan.Metod: Denna uppsats har genomförts med en kombinerad forskningsdesign. Det har utförts både en enkätundersökning och en fallstudie, därmed har såväl kvantitativ som kvalitativ metod använts.Slutsatser: Resultatet av föreliggande studie visar på att företag i svensk tillverkningsindustri inte känner till begreppet ABM men trots det används den aktivitetsbaserade informationen i styrningssyften.

När datatrafik färdas genom ett nätverk så passerar det routrar och switcharsamtidigt som dessa enheter visar åt vilket håll paketet ska skickas. Detta kallas förrouting. För att paketen ska hitta rätt väg så använder man sig av routingprotokoll,som vägleder trafiken dit de ska, och olika protokoll har olika fördelar samtidigtsom de används vid olika tillfällen. Målet var att skapa ett stort enhetligt nätverksom tål höga belastningar, har en hög uppkopplingsprocent samtidigt som det skavara lätt att expandera i framtiden. Det största problemet var hur trafiken färdasmellan varje kontor, men problem som hur användarna ska vara uppkopplade tillInternet tas upp i rapporten.

Den här studien undersöker hur kontorets utveckling har sett ut under 1900-talet och går sedan in specifikt på en av de kontorstyper som utvecklingen har mynnat ut i: den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Studien är baserad på fastighetsföretaget Vasakronan, som hösten 2012 bytte till en aktivitetsbaserad arbetsplats på deras kontor Klara Zenit i Stockholm. På kontoret har sex intervjuer genomförts med anställda på företaget, samt en person ur ledningen som var drivande i etablerandet av kontorstypen, i syftet att ta del av de anställdas upplevelser kring förändringsprocessen, åsikter om arbetsplatsen och hur de har förändrat sitt beteende i och med bytet av kontor. Svaren från de anställda har jämförts med svaren från ledningspersonen för att se om företaget har lyckats få de effekter de strävat efter. Det har även undersökts hur det med rummets utformning går att styra och kontrollera anställda utifrån Foucaults teorier om övervakning och disciplin, samt om Klara Zenit utifrån Lars Zanderins arbetsmiljömodell uppfattas som en god arbetsmiljö.

Projektet är ett förslag på hur man kan bygga nya bostäder, kontor och butiker i en av Stockholms större innerstadsparker. Hornsbruksgatan på Södermalm ligger längs Högalidsparken som kröns av Ivar Tengboms Högalidskyrka från 1923. I förslaget presenteras två byggnadskomplex med ett 30-tal lägenheter på drygt 1300 kvm samt ca 3500kvm för kontor och detaljhandel. Byggnadskropparna är tegelklädda med bärande stomelement i betongskivor.Förslaget handlar om hur husen möter parken och gatan som har två helt skilda karaktärer. Stadsgatan möter en allvarlig park för rekreation.

Vakansgraden på kontorslokaler i Malmö har traditionellt sett alltid varit hög och legat omkring 15 %. Enligt NewSec Nordic City Report spring 2006 uppgår vakansgraden till 16 % på kontorsfastigheter i Malmö city. Störst vakansgrad finner man i de gamla fastigheterna som har vakanser på uppåt 25 %. Vårt syfte med denna uppsats är att analysera och undersöka vilka strategier fastighetsföretagen, som äger och förvaltar kontorsfastigheter i centrala Malmö, har för att sänka vakansgraden. Det vi har kommit fram till är att företagen ser på kontorsvakanserna i city på olika sätt, beroende på sina individuella situationer och affärsidéer.